Vi behöver ett gemensamt språk för det vi inte förstår

Den som läser rapporter om oidentifierade fenomen märker ganska snart att beskrivningarna ofta är detaljerade, medan orden vi använder för att sortera dem är förvånansvärt tomma. “UFO” säger egentligen bara att något inte har identifierats, och “UAP” är ännu bredare eftersom det rymmer allt från ljusfenomen till drönare. När det handlar om varelser hamnar dessutom det mesta i en och samma påse som kallas “entitet”.
E. Thomas Persson, som tidigare var kriminalinspektör, har pekat på att ett ord som “entitet” inte är så neutralt som det verkar, eftersom det gör det svårt att över huvud taget ställa jämförande frågor. Utan någon form av klassificering går det inte att formulera hypoteser som kan prövas, och då växer kunskapen inte heller från fall till fall. Varje observation blir i stället en egen berättelse som står för sig själv.
Det har förstås gjorts försök att sortera. Allen Hyneks skala för närkontakter delar in själva mötena men säger ingenting om vad det är man möter, och Jacques Vallée byggde vidare på den utan att lämna fokuset på händelserna. Pentagons utredningskontor AARO arbetar efter en militär logik, och i amerikanska lagförslag har begreppet “non-human intelligence” funnits sedan 2023, men det är en kategori snarare än ett system. Det mest konkreta arbetet hittills har Skywatcher gjort, med nio klasser av farkoster som bygger på mätdata från flera olika våglängder.

Ingen av dem täcker ändå helheten, och ingen har ställt frågan hur en viss farkosttyp förhåller sig till en viss varelsetyp, eller vad man ska göra med fenomen som kanske är både och.

Därför har jag tillsammans med min AI-kollega Clio börjat skissa på något vi kallar en transmorf-taxonomi. Ordet är tänkt att vara neutralt när det gäller medium, där trans står för det som går bortom gränser och kategorier och morf för det som tar form. Det ska kunna rymma sådant som rör sig i luften, i vattnet eller i rymden, sådant som verkar vara teknik, biologi eller en blandning, och sådant som byter form eller plötsligt försvinner ur vår uppfattning.

Ramverket utgår från tre frågor: hur något ser ut, var det rör sig och vad det skulle kunna ha för ursprung. Varelserna ordnas efter Linnés gamla system från rike ner till art, med frågetecken överallt där kunskapen saknas, och det är ganska många ställen.

[Bild: Fig. 1 – Varelser, Linnéskt kladogram (hypotes)]


Farkosterna sorteras efter form med Skywatchers klasser som grund. Jag har lagt till en tionde klass, Teardrop, utifrån drygt 600 rapporter i den amerikanska databasen NUFORC.

[Bild: Fig. 2 – Farkoster, morfologiskt kladogram]

Det som intresserar mig mest är var de två systemen går in i varandra. Skywatchers Jellyfish ser ut som en manet med tentakler som rör sig oberoende av vinden, och den kan lika gärna vara en levande organism som en farkost. Blob, den pulserande röda klotformen, kan vara något energibaserat lika väl som något biologiskt. I min taxonomi finns båda därför med i båda träden, och det är just på sådana ställen, där ett enskilt system inte räcker, som behovet av ett gemensamt blir tydligt.

Jag är inte ensam om att se behovet. I en debattartikel i Vetenskapsrådets tidning Curie skriver Anders Warell, professor vid Lunds universitet, att skepsisen mot det som tidigare kallades ufon har hindrat kunskapen från att utvecklas, trots att tiotusentals observationer rapporteras varje år och frågan berör både flygsäkerhet och säkerhetspolitik. Han vill se tvärvetenskapliga forskargrupper, nya kurser på universiteten och ett internationellt utbyte av kunskap, och han påminner om att forskare vid bland annat Stanford, Harvard och universitetet i Würzburg redan har börjat arbeta med frågan.

Det jag tror behövs, som ett av de första stegen i ett sådant arbete, är ett gemensamt sätt att klassificera, som är öppet, har tydliga versioner och går att granska av alla som vill. Forskargrupper som saknar ett gemensamt språk för vad de studerar kommer nämligen att få svårt att jämföra sina resultat med varandra, och med en sådan grund skulle en rapport från Muskö kunna jämföras med en från Nevada eller Nazca. Jag delar gärna mitt utkast med alla som vill vara med och bidra.

AI-assisterad granskning av video från CE5-meditationer

Under CE5-meditationer — där deltagare aktivt söker kontakt med okända fenomen — händer det ibland saker som är svåra att förklara. Ljusblixtar. Rörelser på himlen. Objekt som uppträder och försvinner.

Problemet: det är tidsödande att gå igenom videomaterial bildruta för bildruta.

Därför byggde vi ett verktyg för att automatisera analysen. Flödet är enkelt:

  1. Videon delas upp i enskilda bilder med ffmpeg
  2. En lokal AI (LLaVA via Ollama) filtrerar bort fåglar, flygplan och reflexer
  3. Claude Vision analyserar de kvarvarande bilderna och returnerar en strukturerad rapport — vad som syns, hur säkert, och om något är oklassificerbart

Systemet är byggt för att flagga det okända och lämna bedömningen till människor.

Vi testade det på en inspelning från Muskö, mars 2025 — ett spiralformat ljusfenomen som rörde sig konsekvent över himlen. AI:n klassade det korrekt som unknown. Förklaringen hittade vi genom att analysera liknande bilder och anspråk om att det var raketbränsle som kondenserats och solbelysts, inte från videon själv.

Det är precis det vi vill: ett verktyg som är ärligt med sina gränser.

Koden är öppen: github.com/FredrikArvas/clio-tools/tree/main/clio-uap

Kontakta mig om du vill resonera eller bidra!

Forntida Astronauter

Micke, som ligger bakom Forntida Austronauter ger ut både böcker, ljudböcker och en podd med samma namn.

Under mitten av 2025 har det varit tyst men under hösten har Micke gjort ett omtag med nytt material och en annan inläsare. Innehållet är mer genomarbetat och framförallt bättre strukturerat.

Greppet är det samma: Kombinera arkeoligiska fynd, religiösa skrifter, folksägner och moderna ufo-orbservationer. Resultatet är ett logiskt mönster som ger ett nytt och uppfriskande perspektiv på vår historia. Det lyfter frågor om varför svenska kungahuset ger ut en orden som heter Seramfim, varför har de ett blått band som symbol för kungligheter. Varför finns det spår av vattenerosion på Sfinxen, varför ligger Påsköskulpturerna så djupt nedgrävda. Vad är en ängel (exakt) och vilken var stjärnan över Betlehem när Jesus föddes.

Här är en 45 min översikt över det nya formatet.

Jag tycker att det är spännande. Jag vill gärna ha länkar till de källor som använts i underlaget – men de finns inte där ännu. Fortsätt fråga du också – så kan vi kanske få till källor så småningom.

Övriga länkar med material:

Sveriges Radio UR 2025 https://urplay.se/program/243122-allt-ar-en-konspiration-vi-ar-skapade-av-forntida-astronauter

Är mörk materia möjligen plats för andra livsformer

Här argumenterar Patrik Stigsson klokt om att det finns utrymme för mer inkluderande förklaringsmodeller än den gängse. Bl.a. att det kan finns finnas livsformer i de 95% av vår tillvaro som inte interagerar med den typen av visuell strålning vi kallar ljus, och som vi därför ser.
2021-06-27 fokus.se/vetenskap/ljusnar-det-nu-for-mork-materia

Reflektion 2025-11-08: Jag gillar sättet att beskriva ”det vi inte kan se kan innehålla något”.

Nära dödenupplevelser (NDU)

I den här filmen beskriver en handfull personer hur de upplevt nära dödenupplevelser (alla har varit dödförklarade, varav två har upplevt det flera gånger).

Vid 12:42 förklarar Dannion Brinkley hur man upplever det jag gjort gentemot andra genom den andra personens perspektiv. Flera beskriver det det

https://www.gaia.com/video/beyond-physical-life 

Vid 17:08 beskriver ”” att tid och plats är inte ”verkliga” och jämför den upplevesen med flera världsreligioners beskrivningar.

Tillägg 2026-02-14:
Här är en 8 minuter om liv efter doden på Gaias serie Microdose: https://www.gaia.com/video/afterlife-0

Netflixserien: Life After Death är spännande – den innehåller många fall där ett medium beskriver personer som hälsar från andra sidan. https://www.netflix.com/title/81190041

Netflixserien: Surviving Death är också spännande: https://www.netflix.com/title/80998853

Om värdering av vittnen och bevis

Som ett försöka att ha ett gemensamt språk när vi delar infomation tycker jag att det är relevant att lära mig om hur Polis och Domstolar gör när de bedömar om något går att lita på. Därför denna sida!


Hur värderar Polisen vittnet och uppgifter

Trovärdighet och tillförlitlighet: När det gäller utsagor görs en bedömning av uppgiftslämnarens trovärdighet (om personen talar sanning) och utsagan i sig tillförlitlighet (om utsagan är korrekt).

I E. Thomas Perssons blogg Bortom rimligt tvivel (länk till avsnittet saknas ännu) beskriver Thomas hur polisen klassificerar trovärdigheten och tillförlitlighet på tips. Skalan är en kombination av personens trovärdighet (tror att det är A-D) och på uppgifternas tillförligtlighet (tror 1-99). Så en person man känner väl och som har lämnat korrekta bevis tidigare blir högt värderad (t.ex. A) och om uppgifternas trovärdighet är fysiska bevis så får det ett högt bevis (t.ex. 1). Om de däremot är en bekant till personen, blir det svagare och om det är något som hen sett men inte kan visa någon annan blir det svagare osv.


Hur värderar Högsta domstolen bevis

Motsvarande lista finns också inom domstolarna och här här är en något justerad lista som jag fått fram genom att fråga:
”gör en lista av hur högsta domstolen värderar bevis” till Google Gemini, ChatCPT och Sana Labs AI-bottar 2025-10-06.

Högsta domstolen (HD) i Sverige har ingen formell ”bevisvärderingsmall”, men genom praxis och rättsfall går det att identifiera principer och faktorer som HD väger in vid bevisvärdering. Nedan är en sammanfattande lista över hur HD typiskt värderar bevis:

1. Fri bevisvärdering

  • Domstolen är inte bunden av några formella regler om vilken bevisning som väger tyngst.
  • All bevisning får föras in, och det är domstolen som avgör dess värde.
  • Stöd i 35 kap. 1 § rättegångsbalken (RB).

2. Beviskravets nivå – olika i brottmål och tvistemål

  • Brottmål: ”Ställt utom rimligt tvivel”.
  • Tvistemål: Vanligen ”övervägande sannolikhet” (men ibland högre krav beroende på rättsområde och omständigheter).
  • HD gör ofta en nyanserad bedömning av beviskravet beroende på kontext.

3. Helhetsbedömning

  • HD värderar all bevisning sammantaget – inget bevismedel värderas i ett vakuum.
  • Kontext och samspel mellan olika bevis är centralt.

4. Bevisvärdering av muntliga utsagor (t.ex. vittnesmål)

  • HD fäster vikt vid:
    • Berättelsens klarhet och logik
    • Detaljrikedom
    • Konsekvens över tid
    • Personens förutsättningar att uppfatta och minnas
    • Motiv att ljuga eller tala sanning
    • Stöd i annan bevisning
  • Vid bedömning av tillförlitligheten av ett målsägandeförhör har HD gett vägledning, bl.a. i NJA 2009 s. 447 och NJA 2010 s. 671.

5. Stödbevisningens roll

  • HD ser positivt på om det finns yttre omständigheter eller objektiva bevis som styrker subjektiva utsagor.
  • T.ex. teknisk bevisning, dokument, sms, DNA, vittnesmål från oberoende personer.

6. Omständigheternas rimlighet

  • Bevisvärderingen påverkas av hur väl bevisningen passar med vad som framstår som normalt eller sannolikt enligt erfarenhetssatser.

7. Negativ bevisning

  • HD kan fästa vikt vid avsaknad av bevis, särskilt om en part borde ha kunnat lägga fram viss bevisning.
  • Utesluta alternativa förklaringar: Det höga beviskravet innebär att domstolen måste kunna utesluta alla någorlunda rimliga alternativa förklaringar (till exempel att brottet begåtts av någon annan).

8. Bevisbörda

  • HD analyserar vem som har bevisbördan, vilket är avgörande om bevisläget är osäkert.
  • T.ex. i skadeståndsmål krävs att käranden visar viss sannolikhet för orsakssamband.

9. Rättssäkerhetsprinciper

  • Bevisvärderingen måste ske i linje med rättssäkerheten och rätten till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen (EKMR art. 6).
  • HD tar hänsyn till detta särskilt i brottmål, men även i känsliga tvistemål (t.ex. vårdnadstvister).

10. Prejudikatsyfte – rättsutveckling

  • I vissa mål gör HD en mer djupgående analys av bevisvärderingen för att klargöra principer eller utveckla rättspraxis.

Tankar och länkar kring drönarna i Danmark och Norge

2025-10-02 Det är mycket prat i media om drönarna som lett till att man stängt av flera flygplatser i Danmark och Norge. Jag tycker att det är konstigt att det finns så få publicerade bilder om hur de ser ut, trots att de sägs ha varit syliga i många timmar. Jag tycker att det borde finnas utrustning som kan ”fotografera”, registrera och identifera mänskligt skapade flygfarkoster.

Men om det inte är mänskligt skapde farkoster, kan det bli svårare, och då kan det också bli svårare att säga att ”vi inte vet”. Knivigt.

Länkar i min egen prioritetsordning:

2025-09-23: 5 minuter: Kort del av ett avsnitt med ett svenskt vittne som arbetar på Kastrup. https://open.spotify.com/episode/1spbHnl4702U1V94bwUDN3?si=k3yMxIBPQmyM_WP0P8GQYA Scrolla fram till 1:10:50.

2025-09-26 Intervju med Ross Coulthart and Martin Kleist kring drönarna i Danmark. https://www.youtube.com/watch?v=RkskvIcXrQg

2025-09-26 Från Ufo till UAP – 26 minuter, mycket bra tidig sammanfattning. https://open.spotify.com/episode/3TzpMc90CnpUIWoSOH0suM?si=8121e161d3f4485c

2025-09-23 Bortom rimligt tvivel https://open.spotify.com/show/6sKw8N17MiBP7s0AoPZzzY?si=41ee3bfef7c641c5 har publicerat flera poddavsnitt om drönarna. Några ganska pratiga och oklippta. Andra är sakliga och mycket bra.

2025-10-02: Enigma Labs samlingssida med observationer kring Köpenhamn. https://enigmalabs.io/collection/3c8978a4-dcb8-4de3-99c1-b0ab207f4b37