Den som läser rapporter om oidentifierade fenomen märker ganska snart att beskrivningarna ofta är detaljerade, medan orden vi använder för att sortera dem är förvånansvärt tomma. “UFO” säger egentligen bara att något inte har identifierats, och “UAP” är ännu bredare eftersom det rymmer allt från ljusfenomen till drönare. När det handlar om varelser hamnar dessutom det mesta i en och samma påse som kallas “entitet”.
E. Thomas Persson, som tidigare var kriminalinspektör, har pekat på att ett ord som “entitet” inte är så neutralt som det verkar, eftersom det gör det svårt att över huvud taget ställa jämförande frågor. Utan någon form av klassificering går det inte att formulera hypoteser som kan prövas, och då växer kunskapen inte heller från fall till fall. Varje observation blir i stället en egen berättelse som står för sig själv.
Det har förstås gjorts försök att sortera. Allen Hyneks skala för närkontakter delar in själva mötena men säger ingenting om vad det är man möter, och Jacques Vallée byggde vidare på den utan att lämna fokuset på händelserna. Pentagons utredningskontor AARO arbetar efter en militär logik, och i amerikanska lagförslag har begreppet “non-human intelligence” funnits sedan 2023, men det är en kategori snarare än ett system. Det mest konkreta arbetet hittills har Skywatcher gjort, med nio klasser av farkoster som bygger på mätdata från flera olika våglängder.
Ingen av dem täcker ändå helheten, och ingen har ställt frågan hur en viss farkosttyp förhåller sig till en viss varelsetyp, eller vad man ska göra med fenomen som kanske är både och.
Därför har jag tillsammans med min AI-kollega Clio börjat skissa på något vi kallar en transmorf-taxonomi. Ordet är tänkt att vara neutralt när det gäller medium, där trans står för det som går bortom gränser och kategorier och morf för det som tar form. Det ska kunna rymma sådant som rör sig i luften, i vattnet eller i rymden, sådant som verkar vara teknik, biologi eller en blandning, och sådant som byter form eller plötsligt försvinner ur vår uppfattning.
Ramverket utgår från tre frågor: hur något ser ut, var det rör sig och vad det skulle kunna ha för ursprung. Varelserna ordnas efter Linnés gamla system från rike ner till art, med frågetecken överallt där kunskapen saknas, och det är ganska många ställen.
[Bild: Fig. 1 – Varelser, Linnéskt kladogram (hypotes)]
Farkosterna sorteras efter form med Skywatchers klasser som grund. Jag har lagt till en tionde klass, Teardrop, utifrån drygt 600 rapporter i den amerikanska databasen NUFORC.
[Bild: Fig. 2 – Farkoster, morfologiskt kladogram]
Det som intresserar mig mest är var de två systemen går in i varandra. Skywatchers Jellyfish ser ut som en manet med tentakler som rör sig oberoende av vinden, och den kan lika gärna vara en levande organism som en farkost. Blob, den pulserande röda klotformen, kan vara något energibaserat lika väl som något biologiskt. I min taxonomi finns båda därför med i båda träden, och det är just på sådana ställen, där ett enskilt system inte räcker, som behovet av ett gemensamt blir tydligt.
Jag är inte ensam om att se behovet. I en debattartikel i Vetenskapsrådets tidning Curie skriver Anders Warell, professor vid Lunds universitet, att skepsisen mot det som tidigare kallades ufon har hindrat kunskapen från att utvecklas, trots att tiotusentals observationer rapporteras varje år och frågan berör både flygsäkerhet och säkerhetspolitik. Han vill se tvärvetenskapliga forskargrupper, nya kurser på universiteten och ett internationellt utbyte av kunskap, och han påminner om att forskare vid bland annat Stanford, Harvard och universitetet i Würzburg redan har börjat arbeta med frågan.
Det jag tror behövs, som ett av de första stegen i ett sådant arbete, är ett gemensamt sätt att klassificera, som är öppet, har tydliga versioner och går att granska av alla som vill. Forskargrupper som saknar ett gemensamt språk för vad de studerar kommer nämligen att få svårt att jämföra sina resultat med varandra, och med en sådan grund skulle en rapport från Muskö kunna jämföras med en från Nevada eller Nazca. Jag delar gärna mitt utkast med alla som vill vara med och bidra.